Start | Skribenter | Boktips | Kontakt

Arkiv: Bilden och poesin berättar

Är Du renlig lille vän?

2009-09-15

Att vara medarbetare i dagens arbetsliv är minsann inte kravlöst. Socialt kompetent, ordningssam, en hejare på Outllook, med förmåga till strategiskt tänkande och talang att prioritera blixtsnabbt. Samt med sunda vanor, som att hålla sig ren. Gullan Bornemark beskriver en interiör från utvecklingssamtalet mellan en knipslug medarbetare och en väldigt ambitiös chef.

tvatta-handerna

På varje toalett i NYC. Tryggt för kunderna i influensatider?

E’ du vaken Lars, e’ du vaken Lars?
Har du tvättat händerna, tvättat händerna?
E’ du vaken Lars, e’ du vaken Lars?
och har du borstat, har du borstat tänderna?

Ja’ e’ vaken mor, ja’ e’ vaken mor,
jag har tvättat händerna, tvättat händerna.
Ja’ e’ vaken mor, ja’ e’ vaken mor,
men ja’ glömde, men ja’ glömde tänderna!

Du e’ duktig Lars, du e’ duktig Lars,
som har tvättat händerna, tvättat händerna!
Men hur kan du Lars, men hur kan du Lars,
men hur kan du glömma borsta tänderna?

Ja’ e’ duktig mor, ja’ e’ duktig mor,
som har tvättat händerna, tvättat händerna.
Men ja’ luras, mor, men ja’ luras, mor:
Ja’ har borstat, ja’ har borstat tänderna!
Ha ha ha, det gjorde ja’ bra!
Ha ha ha, det gjorde ja’ bra!

/ TNB

postad i Bilden och poesin berättar | Inga kommentarer »

Framtiden är idag!

2009-08-31

Utan verklig kris, ingen verklig förändring. Ingen förändring på djupet. Ingen förändring av andra ordningen, när vi slutar lappa och laga, slutar försöka springa fortare, när vi vågar släppa taget, när vi säger: Det blir aldrig mer som vanligt, och det är väldigt bra.

När vi säger: Tack för allt, det är dags att säga farväl. Hej då Stålverk 80, Algots, DDT, Televerket, Daf, Bondeförbundet, Tip-ex, Clock och Saab. Nu går vi vidare, nu är det vår tur. Det är vi som är skillnaden, vi som gör rätt saker rätt. Framtiden är idag!

arbetplats-bob-dylan

Ett framtidslöfte! Håll utkik efter denna unga begåvade poet.

Come gather ’round people
Wherever you roam
And admit that the waters
Around you have grown
And accept it that soon
You’ll be drenched to the bone.
If your time to you
Is worth savin’
Then you better start swimmin’
Or you’ll sink like a stone
For the times they are a-changin’.

Come writers and critics
Who prophesize with your pen
And keep your eyes wide
The chance won’t come again
And don’t speak too soon
For the wheel’s still in spin
And there’s no tellin’ who
That it’s namin’.
For the loser now
Will be later to win
For the times they are a-changin’.

Come senators, congressmen
Please heed the call
Don’t stand in the doorway
Don’t block up the hall
For he that gets hurt
Will be he who has stalled
There’s a battle outside
And it is ragin’.
It’ll soon shake your windows
And rattle your walls
For the times they are a-changin’.

Come mothers and fathers
Throughout the land
And don’t criticize
What you can’t understand
Your sons and your daughters
Are beyond your command
Your old road is
Rapidly agin’.
Please get out of the new one
If you can’t lend your hand
For the times they are a-changin’.

The line it is drawn
The curse it is cast
The slow one now
Will later be fast
As the present now
Will later be past
The order is
Rapidly fadin’.
And the first one now
Will later be last
For the times they are a-changin’.

Copyright ©1963; renewed 1991 Special Rider Music

postad i Arbetssätt & kulturutveckling, Bilden och poesin berättar | Inga kommentarer »

Överkonstapel Bastian - förebild för ledare?

2009-08-21

Hur detaljerade regler och rutiner ska vi ha, så att de stöttar utan att hindra? Hur ska våra gemensamma värderingar bidra till en organisation som når bra resultat? Hur mycket ska chefer detaljstyra verksamheten?

arbetsplats-varderingsstyrning-enl-bastianMen hur ska vi göra när rövarna varit framme?

Överkonstapel Bastian bygger sannerligen sitt ledarskap på en gränslös tillit till gemensamma mål och medarbetarnas, förlåt medborgarnas, förmåga att samspela och bjuda till.

Så här sjunger han i “Folk och rövare i Kamomilla Stad” av  Thorbjörn Egner

Jag är överkonstapel Bastian
och är en vänlig man,
för det ska man alltid vara om man kan.
Och jag går omkring och passar på
att alla har det bra,
för det tycker jag att alla borde ha!

Jag har skrivit en Kamomillalag
med ganska stort besvär.
Och i Kamomillalagen står det här:
man ska aldrig plåga andra,
man ska alltid bjuda till,
men för övrigt kan man göra vad man vill…

…men för övrigt kan man göra vad man vill!

/ TNB

postad i Arbetssätt & kulturutveckling, Bilden och poesin berättar | Inga kommentarer »

Handlingskraft

2009-08-18

När hjulen snurrar fort och kunden är krävande gäller det att ligga steget före konkurrenterna. Se möjligheterna, gripa tilfället i flykten. Ska detta vara möjligt måste var och en i organisationen kunna ta de initiativ som behövs, och inte tvingas vänta på beslut som gått vilse i hierarkin.

arbetsplats-forslagsladaBild från verkligheten, jo det är sant!

Hur ska vi ha det hos oss, vara passivt gnällande eller helt gränlösa som en amerikansk actionhjälte? I många företag var svaret förr en förslagslåda vilket tidigare betraktades som en kraftfull inbjudan till delaktighet. Idag bör det väl betraktas som en väldigt en genomsnittlig ambition.

Förmågan att ta initiativ beror säkert på personlighet, men framför allt på erfarenheter. Den som fått smäll på fingrarna tillräckligt många gånger slutar att försöka. Den som möts av tillit och uppmuntran vågar pröva något nytt.

På ett helt förkrossande vis har många nyfikna och modiga människor mött aktivt eller passivt motstånd. Det är inte den sak! Resultatet blir gradvis ökad uppgivenhet eller att den som inte vill ge upp byter jobb.

Medarbetare som tidigare arbetat i en auktoritär och defensiv kultur blir omvänt förvirrad av svar som: Det fixar Du själv, lycka till! En känsla av övergivenhet och rädsla att göra fel infinner sig och det brukar ta lång tid med konsekvent uppmuntran för att våga handla.

Rätten att ta initiativ innebär ju också att det inte finns någon att skylla på! Det kan ge svår svindel, tills insikten kommer att med tillåtelse följer förlåtelse om det någon gång går snett. Inget misslyckande, men en erfarenhet att lära av.

/ TNB

Taggar: ,
postad i Arbetssätt & kulturutveckling, Bilden och poesin berättar | Inga kommentarer »

Sommarlov

2009-06-18

sommarlovEfter 120 inlägg sedan starten av denna sida i januari är det dags för sommarlov. I början av augusti återkommer vi med fler reflektioner kring arbetsliv och arbetsplats och med fler rapporter från genomförda projekt. Har Du någon idé om vad som bör publiceras så tar vi som vanligt tacksamt emot förslag.

/ TNB

postad i Bilden och poesin berättar | Inga kommentarer »

Envar

2009-06-03

Tillgänglighet brukar det kallas. Kvaliteten som innebär att var och en oavsett funktionsnedsättning (handikappad är inte bruk, och funktionshindrad är den som i mötet med världen inte kan agera fritt, ja det är viktigt med ord, de avslöjar underliggande förhållningssätt och ska väljas med omsorg) kan använda exempelvis en arbetsplats, som exempelvis denna, Södertälje Stadshus.

arbetsplats-skylt..

Det vi ser är hänvisningsskyltar i entréhallen. Strax utanför bild, finns motsvarande meddelande i punktskrift. Vägen till skyltarna är markerade i golvet från entrédörrarna. Skyltarna har även bokstäver som sticker ut från plattan. Då kan den med nedsatt syn även läsa genom att direkt på skylten känna efter med handen.

Hela arrangemanget är genomtänkt. Bra för dem med nedsatt syn, men även för alla andra. Som med eller utan funktionsnedsättning tycker att livet är tillräckligt krångligt som de är. Vi som behöver en kvalitet som kompletterar tillgängligheten. Orienterbarhet. Bra att slippa gå vilse, att kunna ta sig fram. För envar.

/ TNB

Taggar: ,
postad i Bilden och poesin berättar | 1 Kommentar »

Under kupolen

2009-05-08

Det finns en del som talar för att denna bild är tagen i Blå Moskén i Istanbul den 3:e maj 2009. Men kanske inte ändå.

arbetsplats-bla-mosken.

Måhända är det istället en bild av framtidens arbetsplats. Ta en sådan sak som att man förstått mattans möjligheter. Inte bara en bit tyg som slängs på för att skapa lite omväxling och förbättra akustiken, nej här har mattan den plats den förtjänar som just en plats, och ju även en sorts möbel om än ovanligt platt. Korta ben om man säger.

Och så sitter man där och samtalar. Inga pärmar, inga datorer ser vi. Lätt packning. En uppmärksam konversation, säkert handlar det om något viktigt strategiskt beslut. Nog gäller det organisationens mission, eller ännu troligare värderingsstyrt ledarskap. Detta är bilden av framtidens arbetsplats!

Fast nej! Det är ju bara män på bilden. Rent av patriarker. Vad synd, här finns inte rum för framgång, ingen framtid. Men tänk ändå! Tänk om Din arbetsplats var som Blå Moskén. Den höga rumshöjden, kupolerna, utsmyckningen. Portarna mot omvärlden, ljuset som faller in genom fönstergluggarna. Rymden för den fria tanken!

/ TNB

Taggar: , ,
postad i Bilden och poesin berättar | Inga kommentarer »

Veckans bild: Kontroll

2009-04-13

Bilden än från en kryddmarknad i Fort Kochin, Goa, Indien. Två kvinnor rensar ingefära, en förman, kanske ägaren, talar leende i telefon, samtidigt som han övervakar arbetet. Kanske är det så vi ska tolka situationen, att mannen tror att om han går därifrån så slutar kvinnorna att arbeta. Vilket de kanske också gör, de har kanske inte anledning till annat.

arbetsplats-kontrollMycket kanske, fotografen går förbi, tar en bild, vet väldigt lite om vad som pågår. Egentligen. Tolkar utifrån sina egna erfarenheter, de svenska. Tänker att det ungefär är som hemma. Som i ett möte med en grupp aktieägare nyligen. År 2009. Uppgiften var att tala om framtidens arbetsplats.

Budskapet handlade om att medarbetare i febril samverkan för att skapa kundnytta behöver något annat än det vi kallar kontor. Det vill säga den ordning som bygger på snörräta rader som vi ärvt från industrisamhället och som inte längre har någon mening.

Ja budskapet var att dessa rigida strukturer bygger på ett gammaldags ledarskaps skräck över att inte ha kontroll, när alla är på språng och medarbetarskap även är att självständigt formulera och genomföra viktiga strategiska mål. Så varför inte utforma arbetsplatsen så att den stöttar vuxna människor, som en bar, eller en lounge? Exempelvis.

Men då brast det för några deltagare. Uniformsklädda män med blanka kostymer, kritvita skjortor, knallröda slipsar. Solbrända män med sordinerad stämma, män som med sitt kroppsspråk visar att de är vana att bli åtlydda, män som tillåter sig att inte ständigt ompröva sina uppfattningar eftersom deras självbild bygger på att de en gång för alla har rätt. Till det mesta.

Deras budskap, år 2009,  var att chefens roll är att utöva kontroll. Och är man hög chef, vilket de är, så är det deras uppgift att utse andra chefer vars uppgift är att utöva kontroll. Annars vet man inte hur det går.

Så har vi alltså bara sett början på en något som kanske blir en veritabel strid, i Sverige, likväl som i Goa. Striden om hur framgång skapas. Striden om hur självständigt tänkande och alltmer högutbildade människor bäst bör organiseras, eller rent av organisera sig, för att uppnå sina mål.

Domare är medborgare, konsumenter, aktieägare. Som bara ser till resultatet. Följ den spännande fortsättningen!

/ TNB

Taggar:
postad i Bilden och poesin berättar | Inga kommentarer »

Ju mer vi är tillsammans

2009-03-27

I ett rörligare arbetsliv samarbetar vi med allt fler men blir samtidigt allt ensammare. Många tillbringar allt mindre tid med samma arbetskamrater. Nya projekt, nya ansikten nya möten.

yxaVisst är det stimulerande men också tröttsamt. Vara socialt kompetent. Att lyssna men också kliva fram och uttrycka sin mening. Idag kom det en ny gruppmedlem. Och en till, och en till.

Man ska passa in i gruppen, utan att för den skull göra sig osynlig.  Veta att olikhet i ett arbetslag ju är väldigt bra för slutresultatet och också stå ut med det så gott det går. Lyssna på olika åsikter. En tycker si, en tycker så. En tycker till.

Jo det gäller att försöka hävda sin kompetens men förstås samtidigt se värdet i de andras kunskaper för ett bra slut- och helhetsresultat. Att leva som man lär, eller åtminstone har lärt sig på en kurs om organisationens fyra värderingar som blev fem förra veckan. En till. Handlade om flexibilitet.

Det är klart att det frestar på. Att vara en fin människa. Inte så att man blir arg direkt, kanske lite irriterad möjligen. Då är det skönt att var för sig själv ibland. Trötta ut sig fysiskt. Som att hugga ved. Den skarpslipade yxan gör sitt jobb. Klyver en vedklabb med ett enda välriktat hugg. Där fick Du. Och Du med. En till. En till. En till. En till. Snart känns det kanske bättre.

TNB

Taggar:
postad i Bilden och poesin berättar | Inga kommentarer »

Personlig eller privat?

2009-03-10

Denna bild visar ett skåp i pausrummet hos en statlig myndighet. Det var innan verksamheten flyttade sin  till en helt ny plats. Innan de valde att lämna ett gammalt kulturhus med många små rum, till förmån för en helt öppen och mycket modern miljö. Drivkrfaterna bakom flytten var flera, men en viktigt skäl vat just dessa många olika muggar. Som efter flytten ersatts av en uppsättning identiska vita koppar.

koppar1.

Frågan som myndighetens medarbetare ställde sig var: Vem är jag, och vilka är vi i organisationen?

Skapar jag tillsammans med mina arbetskamrater en egen och trivsam gemenskap, där vi jobbar på så gott vi kan, delar förtroenden? Vi är som en familj. Talar med, men också en hel del om varandra. Turas om att laga kaffe, och baka kaka på fredagarna, lite mysigt måste man väl få ha? Har våra rutiner som de nya måste lära sig, med en och annan skämtsam anspelning, med berättelser om hur vi alltid haft det här. Och Du, den där gröna där, är faktiskt min kopp!

Eller går jag till jobbet för att i samverkan med andra skapa kund- eller medborgarnytta? Lämnar jag mitt privata jag hemma för att vara en del i en vänlig men mycket professionell överenskommelse? Ett välfungerande system. Fokus på arbetsuppgiften. Den gemensamma nyttan som drivkraft och belöning. Osentimentala omprövningar av gamla vanor. Mycket höga krav på tillgängliga arbetsverktyg. Va? Jo visst kaffe, men framför allt ett fungerande blixtsnabbt intranät!

Vem är Du och hur väljer Ni att ha det på jobbet?

T

Taggar: , ,
postad i Bilden och poesin berättar | Inga kommentarer »

Postfack

2009-02-19

Det är något som är patetiskt med postfack. Inte bara för att informationsspridning med hjälp av papper känns långsam, opraktisk och oekologisk. Det är något med själva företeelsen, att medarbetare har som uppgift att trava runt med brev till tjänstemän. Gå, gå, gå. Sortera, sortera, sortera. Hmm nu är det väl så dags för posten att komma. Gå, gå, gå. Hämta, hämta hämta.

postfack1På OMX gjorde man ett enda postfack för sisådär 1500 personer. Det här är vi. Koncernchef och programmerare. Swisch. I förbifarten.

TNB

Taggar:
postad i Bilden och poesin berättar | Inga kommentarer »

Beslutsfattare

2009-02-13

otte

Detta är ett träsnitt av Otte Sköld, född 1894 död 1958, svensk målare, tecknare och grafiker. Bilden är från 1916. Det pågår ett världskrig. Den unge mannen på cykel betraktar en värld i gungning där män i höga hattar skyndar fram för att… förhandla, fatta rådiga beslut, rädda sitt skinn?

1916. Samma år som när Pär Lagerkvist skrev: Ångest, ångest är min arvedel, min strupes sår, mitt hjärtas skri i världen.  93 år innan en annan global storm sveper över världen. Finanskris. En värld i gungning där män i höga hattar skyndar fram för att… förhandla, fatta rådiga beslut, rädda sitt skinn?

/ TNB

Taggar: , ,
postad i Bilden och poesin berättar | Inga kommentarer »