Start | Skribenter | Boktips | Kontakt

Arkiv: Arbetsplats & arkitektur

Hemvist

2011-12-20

När arbetsplatser planeras utan eget skrivbord, de som kallas flexkontor eller aktivitetsbaserade, kan medarbetarna till en början vara mycket tveksamma. Invändningarna handlar om tidsödande procedurer att ta fram material och städa av skrivbordet, svårigheter att få nära tillgång till arbetsmaterial och en känsla av rotlöshet, var hör jag hemma?

arbetsplats-skap

Din hemvist är Ditt skåp, tills Du byter. Eller suddas ut?

Lösningen brukar vara att gruppera medarbetarna i en hemvist. Här har du Ditt personliga skåp, det gemensamma material i pappersform Du behöver och kollegor Du samarbetar med. En enhet eller ett projekt på kanske 10-20 personer som delar en öppen och varierad arbetsplats för arbetsdagens olika behov. Och som alltid har rum för välkomna gäster!

Utmaningen är när arbetet kräver snabba byten av grupperingar, när många är nomader som rör sig mellan projekt och arbetsuppgifter. Frågan blir då ofta - Var ska jag då ha mitt skåp? För faktiskt, några personliga arbetsredskap och privata prylar är väldigt praktiskt att ha intill sig.!

En enkel och lättsam lösning finner vi på Microsoft i Holland.  Du väljer ett ledigt skåp i närheten av din aktuella arbetsplats, skriver Ditt namn, och vips så har Du själv bestämt var du hör hemma.

Alltför lättsamt? - Existerar jag verkligen utan självhäftande namnskylt rekvirerad från vaktmästeriet? Tänk om någon suddar ut mig?

/ T

Arbetsplats på språng

2011-12-14

I tidigare inlägg (länk) har värdet av ett eget bord på kontoret ställts mot fördelen av att kunna arbeta gemensamt och överallt i en upplevelserik och varierad arbetsplats. Tanken är inte ny. Work where you want - föreslog företaget Canon redan i slutet på förra seklet. Men en förändring sker som bekant inte bara för att den är möjlig utan för att alternativet är mer attraktivt än rådande tillstånd. När tillräckligt många omfattar samma tanke uppstår en sort kritisk massa, en så kallad tipping point. Plötsligt förvandlas det osäkra och våghalsiga för ett fåtal till en attraktiv möjlighet för envar. Nu har det möjligtvis hänt, till slut.

arbetsplats-universitetsbiblioteketCooworking på universitetsbiblioteket

Nygamla fenomen behöver benämnas med nya ord för att markera skillnader mot förr, skapa en känsla av samförstånd bland förespråkare och användas i marknadsföringen. Så föds begreppet Aktivitetsbaserad Arbetsplats, ibland förkortat A2. Finns på engelska också: Acitivity Based Workplace. Och då som ytterligare en av alla bokstavskombinationer att hålla reda på: ABW.

Begreppet är bra på så sätt att det lägger tonvikten på det vi faktiskt utför på arbetsplatsen, aktiviteterna. Tanken är att de allra flesta gör flera saker under en arbetsdag: Läser, fattar beslut, skriver, umgås, svarar på mail, utbyter kunskap, kopierar papper, utvecklar ny kunskap och mycket annat. Olika aktiviteter som bäst stöds av olika verktyg och platser, och där det egna arbetsbordet sällan är det bästa alternativet.

Bland de kvaliteter som internationella teoretiker och praktiker framhåller som kritiska för att detta ska fungera finner vi arbetsplatser med variation, teknikstöd för platsoberoende och inte minst en kultur som präglas av tillit till medarbetarnas förmåga att skapa gemensam trygghet, kraft och riktning.

En paradox är att samtidigt som den ständiga rörelsen mellan platser av många beskrivs som önskvärd i det lilla formatet, ifrågasätter allt fler i en större skala det vettiga i den “aktivitetsbaserade staden” Det vill säga differentiering av arbete, boende och fritid och alla de tidsödande och miljöbelastande resor det medför.

Lösningsförslag kring detta dilemma varierar. Från lokala organisationsgemensamma arbetsplatser som också i stigande utsträckning prövas på många håll under benämningar som Cooworking, the Hub och Coffice. (länk) Till helt decentraliserade virtuella och ständigt uppkopplade organisationer.

Men så var det där med det personliga mötet IRL. En kram eller så. Fast kanske inte på kontoret.

/ TNB

Sveriges snyggaste kontor

2011-11-13

Tävlingar är ju för det mesta meningslösa, det finns sällan en rätt låt som borde vunnit, mycket är bra på sitt sätt.  Men många tycker det är kul och spännande och därför finns förstås även tävlingar kring den sorts arbetsplats som fortfarande går under namnet kontor.

propelleheadsPropellerheads kontor, också ritat av BSK, är ännu vassare

En heter “Sveriges fulaste kontor” och här är syftet mycket oklart och värdet minst sagt begränsat. Troligtvis handlar det om att kunna skratta åt några som inte fått till det, och vinnarna visar ofta upp rätt eländiga interiörer, om än ofta personliga. Priset är ett gäng möbler och lite målarfärg med åtföljande småtrista men oklanderliga resultat.

En annan tävling, “Sveriges snyggaste kontor” är mera ute efter att hitta förebilder att inspireras av. Som om utseendet var allt. Men utfallet är i alla fall mer värdefullt. Nyligen har spelföretaget Dice vunnit ett första pris, kontoret ligger på i Glashuset på Söder i Stockholm och är utvecklat och gestaltat av BSK arkitekter.

Denna arbetsplats är minst av allt en sval och konventionell historia. Istället samsas här en mångfald av platser och ett ganska spretigt uttryck. Inte alltid snyggt i konventionell mening men roligt och bra. Och medarbetarna gillar det! Här finns en länk till flickr med bilder att titta på.

Roligt att ett innovativt anslag gick hem denna gång. Kontoret är dock 5 år gammalt, så då vet vi med säkerhet att framtiden är här och nu!

/ TNB

Det andra huset

2011-09-11

Att som arkitekt skapa en framgångsrik arbetsplats innebär en ständig dialog med brukarna kring nuvarande och framtida arbetssätt och behov. Som att ställa frågan: Var tillbringar Du helst Din fikapaus? Med svar som: På ett café, i en skön soffa, på en promenad. Men också: På Facebook förstås!

arbetsplats-snickarbod

Annat var det förr, verkligheten liksom verkligare

För så är det. Många spenderar lika mycket tid i de virtuella rummen som i det så kallade verkliga livet. Helt enkelt för att man jobbar och umgås ihop med människor på andra platser och då behöver träffas, samtala och byta information. Vilket innebär telefonprat, e-post, chat, samarbete på projektplatser, egna eller gemensamma distansmöten. Exempelvis.

Verktygen för detta har ju tidigare varit tämligen entydiga. Telefon, dator och det som kallats videokonferens. Nu är gränserna allt mer oklara. Tangentbord, skärm, kamera och uppkoppling finns i de flesta apparater, telefoner med ett bra headset klarar det mesta.

Så börjar IT-branschens ofina annektering av ordet arkitekt ha en verklig mening, uppdraget att bygga ett andra hus, det virtuella. Samtidigt som arkitekten, som gestaltaren av det fysiska rummet, har i uppgift att bygga öppna och flexibla system, inte minst visuella.

För de som skapar den framgångsrik arbetsplats innebär utvecklingen en utmaning och ett måhända ett vägval: Antingen en vag sammanblandning mellan teknik och rum, en värld utan tydliga gränser.

Eller så är det tvärt om. Att människor i ständig samverkan på många platser kräver större klarhet kring omständigheterna, ett tydligare möte mellan helt olika sorters kvaliteter. Att tekniken å ena sidan förpackas tillgänglig och lättanvänd för sig. Och att det fysiska rummet erbjuder starka upplevelser, stimulerande och stöttande.

Så att den så möjligtvis mer verkliga verkligheten, mötet mellan människor, in real life, står sig i konkurrensen. Ett tag till.

/ TNB

Äppelträdgård

2011-08-15

Så har bilderna på Apples nya huvudkontor släppts. Parkeringsplatser och industrier har förvandlats till en park i höstsol där moderskeppet varsamt har landat. Foster & Partners står för konceptet. Fler ritningar och bilder finns här.

apple-1

Barockpark

apple-2

Skeppet har landat

apple-3

Arbetslandskap ute och inne

Kan detta var en av många bilder av framtidens arbetsplats: Trädgårdspaviljongen i större skala. Det är klart 2015, då får vi se.

/ TNB

Framtiden är här

2011-05-25

Nu börjar de virtuella nätverkens möjligheter användas på allvar. Genom att använda intranätet för chatt, twitter, bloggande och kunskapsdelning skapas helt nya möjligheter att stödja en lärande dialog, hålla ihop organisationen och snabbt skapa  arbetsgrupper för nya utmaningar. Läs denna utmärkta artikel i DN: Fikabordssnacket flyttar in i datorn.

arbetsplats-gatuserveringEn större verkilghet än 27″. Men intressantare?

Frågan är bara: Hur ska den ska verkliga verkligheten kunna konkurrera med alla möjligheter i den virtuella.? Vilka upplevelser avnjuts bäst IRL?

/ TNB

Flykten från byggfutten

2011-05-23

Som vanligt varje tisdagsmorgon samlas ett gäng arbetsledare, tekniska konsulter och en arkitekt i byggfutten. Stämningen är trevlig, kaffe i termos och kakor i plastburkar. Gruppen ska diskutera alla de detaljer som ett bygge överraskar med när ritningarna ska omsättas till verklighet.

byggeViljan att reda upp frågor på plats är god, men ändå är arkitekten otålig. Han har suttit så många timmar och gnetat, så många mått, så många tekniska specifikationer. Projektering kalls det, något helt annat än att ha en bra idé och föreslå hur rumslighet och ljus och akustik ska samverka till en användbar och trevlig helhet.

Fast det verkar rätt OK. Alla gubbar ser lugna ut, ja så klart är det bara män idag med. Först är det konstruktörens tur, lite resonemang kring avväxling av en trappa, det går långsamt, alla har fattat hur problemet ska lösas men ändå pratas det. Betalt per timme, tänker arkitekten och försöker att behärska sig.

Sedan är det ventilationen. Kanalerna får inte plats, kan vi sänka korridortaket till två och tjugo? Alla tittar på arkitekten, detta är ett förutsägbart spel. - Nej, ska folk huka sig, de kommer att stöta i taket om de viftar lite med armarna. Arkitekten viftar lite med armarna. Muttrar, två och trettio, inte mindre!

El tar mindre plats, men ihop med tele, data och säkerhet är det nog så knepigt. Denna gång har alla lovat att vara lite bättre samordnade när knappar och uttag placeras. Så att det inte blir som det brukar med en rökdetektor mitt på väggen i receptionen där en tavla skulle sitta.

Sen är det arkitektens tur, och nu är det plötsligt lite spänd stämning. Bygget har ju blivit dyrt och det är dags att spara och stenen i entrén kan den inte bytas mot klinker? Det finns ju så mycket snyggt som ser nästan likadant ut menar platschefen, has fru var i kakelaffären i lördags. Arkitekten försöker vinna tid genom att lova att kolla, trixar sig till att bibehålla ett undertak, ger upp glaspartier i massivt trä, nu vill han därifrån. - Är vi klara? Nej det var en sak till. Lamporna i entrén. - De här ser väl lika bra ut, nästan identiska kopior på de danska, nästan halva priset! Det är den unga uppköparen som talar.

Arkitekten, som verkligen tycker att han försökt göra kloka prioriteringar inom en given budget men ändå tvingats kompromissa i månader får plötsligt nog. Han stirrar på mannen, ser hans osäkerhet, förstår att han inte behöver ta i, och ändå…

- På vilket sätt menar Du att Dina billiga lampor på ett bättre sätt skapar positiv upplevelse hos de som kommer på besök, skapar en känsla av kvalitet och respekt helt enkelt, och därmed bidrar till att hyresgästerna i sin tur gör framgångsrika affärer, och då gärna förlänger sina kontrakt, betalar sin feta hyra och därmed skapar framgång för fastighetsägaren, som ju faktiskt är den som betalar Din och min djävla lön? Har Du tänkt på vad in i helvete dyra Dina fula lampor kan vara när alla som kommer in och garvar och Du och jag i slutändan blir arbetslösa, kan Du fatta det? Va?

Det underligaste är att ingen regerar särskilt. - OK då, det var bara ett förslag, svarar den unge mannen, kanske van vid hårda tag i entreprenörssvängen. Men för arkitekten är mötet en vändpunkt. Om hans yttersta mål i livet inte är att bevaka tusen delar i det pussel en byggnad är, så behöver inte världen honom som projektör heller. Han behöver något annat, och han vågar så småningom vilja något annat, och till slut göra något annat.

Livet går vidare, och så finns det en ledig plats i byggfutten för en tålmodig och modig projektör.

/TNB

Profilering

2011-04-12

Många politiker, som exempelvis i Stockholm, har en fantasi om att kunna attrahera turister och näringsliv, inte genom att vara bäst och vackrast, men väl störst. Man hoppas exempelvis att ett högt hus ska göra susen. Nja inte så högt som man bygger i Dubai eller New York eller Hongkong eller någon annan riktig metropol, men kanske kanske lite högre än Calitravas Turning Torso i Malmö. För stort vinner. Tror man. Egendomligt nog.

arbetsplats-profileringUnikt resmål med en alldleles egen grafisk profil

I grunden är detta som vanligt ett gammaldags och smula unket patriarkalt förhållningssätt. Går igen i en slogan för Stockholm - “the Capital of Scandinavia” en självutnämnd överhöghet över Köpenhamn och Oslo som antas imponera storligen på en utländsk turist.

Frågan är vad som är mest patetiskt, den barnsliga omnipotenta fantasin eller den sorgliga bristen på självförtroende. Eftersom alla åthävor är onödiga, det som verkligen spelar roll i längden handlar ju inte om utanverk utan om innehåll och då duger man ju väldigt bra ändå. I alla fall om staden är en skärgård. Och ren.

……

En högskola bad om hjälp med att göra i ordning kontoret: - Vi attraherar inte utländska forskare, vi måste profilera oss för att möta konkurrensen. Vad man inte såg var det mest uppenbara, att det inte var något större fel på hus eller inredning, men däremot att arbetsplatsen var rörig och stökig, att år av användning utan verklig omsorg gradvis förslummat arbetsmiljön.

Så rådet blev: - Börja med att städa och sedan slänga det som är onödigt eller slitet. Ordna det som är kvar på bästa sätt, det räcker långt och processen i sig skapar dessutom stolthet och medvetenhet, skönheten kommer inifrån som bekant. Också.

……

I Paris var man först ut och byggde ett väldigt högt torn, högre än vad man kunde tänka sig vara möjligt på den tiden, industrialismens triumf, bokstavligt talat innehållslöst men med möjlighet att erbjuda en utsikt över staden och det romantiska resmålets alla möjligheter.

Grandiosa politiker har förstås även här känt sig manade att på senare tid köpa staden uppmärksamhet men valt andra vägar än det höga huset. Som att satsa på kultur, inte bara i form av byggnadsverk och utanverk utan även med innehåll och mening. Och det drar folk.

……

Att skapa ett starkt varumärke handlar ytterst om möten. Som präglas av kvaliteter som användbarhet, stolthet, tillhörighet och så småningom lojalitet. Ett möte mellan människor: Welcome, bienvenue, willkomm, 受欢迎, ا أهلا وسهلا

/ TNB

En värld utan pip

2011-03-02

Många av oss har särskilda utmaningar. En handlar om att kunna sålla bland intrycken. Några reagerar på rörelser, andra på ljuden omkring oss. Egenskaper som kan vara medfödda eller orsakade av påfrestningar eller sjukdom. Under alla omständigheter ställer känsligheten stora krav på arbetsplatsen när det gäller ljud, inte minstnär det gäller den utrustning vi använder. För den låter, det gör den!

utan-pip

En annan värld: Vindens sus, vattnets porlande

Mobiler, datorer, kopieringsapparater, mikrovågsugnar, diskmaskiner, passersystem, hissar. Allt låter: Pip, surr, pling, plong, swisch, bonk. Frågan är varför?

Sannolikt finns många ljud där i största välmening, som en extra påminnelse, för att underlätta för synskadade. Men kanske ska vi ändå fundera en stund. Kan vi hitta andra vägar för att varna, uppmärksamma, signalera.

Borde vi ställa nya krav på tekniken? Att ljuden på vara apparater ska gå att stänga av. Att vi ska få välja själva. En värld utan pip.

/ TNB

Fråga barnen

2011-02-04

Hur ska vi veta hur arbetsmetoderna ser ut om 20 år. Ja, det är inte lätt att sia om framtiden. Hur ska vi då göra för att vara nyskapande? Fråga kollegor? Anlita experter? Det är väl så det brukar gå till.

arbetsplats-barn

Vi är framtiden, redan nu.

Och så gör man ett kontor utifrån hur man har det idag - men skruvar till det lite. Gör en öppen lösning, sätter dit nya intressanta möbler och mer miljövänlig teknik. Gott så, men knappast nytänkande.

Vi borde därför lyfta blicken en aning, våga vara helt förutsättningslösa, vända oss till dem som äger framtiden, för det är ju de som i morgon ska använda det vi skapar idag. Nu är det dags att fråga barnen. Hur ser morgondagens arbetsplats ut, hur borde den se ut?

Och verkligen ta svaren på största allvar. Kanske är det den största utmaningen.

/ SS, TNB

Återbesök

2011-01-31

Jag besökte kontoret på bilden för drygt 10 år sedan och jag måste säga att åren som gått, och människorna som varit där sedan dess, inte gjort det fulare även om de gjort ordentliga försök.

grafitti1Upplevelserikt

När jag kom in i lokalen nu, fanns något intressant som saknats förr -  ett säreget ljus och en kreativitet som jag definitivt inte upplevde tidigare.

/ SS

Äntligen en smula respekt

2010-12-17

Den stora behållningen med att resa är att få nya perspektiv på sitt liv, sitt sammanhang, på det invanda.

arbetsplats-status

En position att längta till

På klubben i Nairobi finns en självklar ordning som känns avlägsen, fast den var självklar för bara 10 år sedan i Sverige. Rum som belöningssystem och statutsmarkering.  Fast det denna gång gällde en parkeringsplats

Någon som önskar gamla tider åter?

/ TNB

Framgång börjar med småprat

2010-11-16

Det blir andra bullar med rast och en kopp kaffe. Du blir effektivare och mer kreativ av lite småprat. Så skriver DN i en artikel. Många delar den erfarenheten.

dsc01502Vi fikar i Lissabon i eftermiddag!

Frågar Du Nasdaq/OMX så beskriver de att det bästa med den stora fina arbetsplatsen i Stockholm är att det är så långt till fikarummet. Nästan 100 meter för somliga. Men det innebär inte att medarbetarna fikar mindre utan tvärtom, att de tar sig tid att samtala!

För, när man travat iväg en bra bit för att hämta kaffe, eller te, så stannar man en stund, sätter sig rent av ned och samtalar med gamla eller nyfunna arbetskamrater.

Och, säger företagsledningen, detta är nyckeln till framgång. Det skenbart ostrukturerade småpratet. Bidrar till tillit, nyfikenhet, kompetens.

Stackars den som inte gillar att fika!

/ TNB

Arbetsplatsens kvaliteter 4: Avskildhet

2010-11-04

Människor är olika. Om det gäller kunderna, så vill det till att det gäller medarbetarna också. Annars riskerar vi att inte erbjuda rätt saker. Människors olikheter beror på erfarenhet, roll och arbetsuppgift, men även det som med en smula oklar innebörd kallas personlighet. Inte minst visar det sig när det handlar om behovet av avskildhet.

rumDistraherande utsikt?

Avskildhet i arbetslivet behövs för fokuserat koncentrationsarbete. Tester som gjorts visar på tydliga samband. Försöksdeltagarna utförde korrekturläsning under olika villkor. Tystnad, brus, samtal med obegripligt pladder och för deltagaren meningsfullt innehåll.

Så klart fungerade den tysta miljön bäst, och en omgivning med brus och samtal sämre. Andra vittnar om att just samtal utan relevans är väldigt påfrestande, man hör, men man fattar inte.

Men så är de individuella skillnaderna stora också. Somliga kan lätt skärma av, andra behöver mer stöd för att fokusera. Och då hamnar vi i diskussionen om arbetsplatsens utformning, hur vi skapar avskildhet, men möjliggör tillgänglighet. Svaret är det vanliga, och skenbart enkelt:

Genom att välja plats efter behov förstås. Inom eller utom arbetsplatsen. Hur svårt kan det vara?

Men så är är det ju det där med det lilla oskyldiga ordet “välja”. Att dra sig undan. Vara i fred. Hålla sig för sig själv. Litar vi verkligen på att medarbetaren val är riktigt klokt. Handlare det om koncentration eller i själva verket något annat. Att inte vara lagspelare, inte vara öppen för nya intryck, inte dela med sig.  Förenat med skuld och skam.

Så är till slut utmaningen att förena tillgänglighet och koncentration något mycket större än att skapa en plats. Snarare handlar det om att jämt och ständigt samtala om vad som skapar kundnytta och hur den bäst formas i olika typer av arbetsuppgifter.

Sedan löser sig det där med platsen av sig själv.

/ TNB

Arbetsplatsens kvaliteter 3: Tillgänglighet

2010-10-23

Ordet tillgänglighet har på senare år blivit synonymt med möjligheten för personer med funktionsnedsättning att nyttja exempelvis fysiska och digitala rum på lika villkor som de vi väl kan kalla de normalstörda. Om detta har skrivits på denna sida exempelvis här. Men begreppet kan nyttjas i en vidare definition.

arbetplats-lavaArbetplats för utbyte. Lava, Kulturhuset, Stockholm

Många organisationers ansenliga investeringar i en öppen arbetsplats drivs av behovet att skapa förutsättningar för samverkan och snabba beslut. Som exempelvis när djurförsäkringsbolaget Agria redan i slutet på 1990-talet bestämde sig för att skapa ett öppet kontor med delade platser:

Vad är veterinärerna? - var den vanligaste frågan. Och svaret kanske - De var på sina rum förut, men när jag gick bort i korridoren nyss och kollade så var ingen på plats, har Du letat i kafferummet. Eller kanske i kopieringen. Annars får Du väl ta det efter lunch.

Här var alltså cellkontoret ett direkt hot mot verksamheten. Kraven på synlighet och tillgänglighet blev därför alldeles självklar för ledningen och medarbetare, som tröttnat på att inte få arbetet med skaderegleringar att flyta på ett bra sätt.

Så sätt igång och riv barriärerna, skapa fri sikt, och fånga varandra i flykten. Eller? Det var ju det där andra också, behovet av avskildhet, för att livet eller arbetet kräver det ibland. Arbetsplatsen paradox.

En fråga att återvända till.

/ TNB

Arbetsplatsens kvaliteter del 2: Mobilitet

2010-10-03

Att, vilket förordas i föregående inlägg, erbjuda variation på en arbetsplats är inte så meningsfullt om vi sitter fast. Om verksamhet och arbetssätt hindrar medarbetaren att röra sig fritt i arbetslandskapet och att välja plats beroende på arbetsuppgift. Det är främst två saker som kan sätt käppar i hjulet.

arbetsplats-inte-sa-mobilInte så där väldigt mobil

Det ena är tekniken, att vi sitter fast i väggen med kablar till datorn och telefonsladd. Går numera att lösa enkelt och till tämligen låg kostnad med bärbara datorer och s.k. mobila smarta telefoner. Onödigt annat än för chefer och handelsresande, resonerar ibland fortfarande mindre upplysta ekonomichefer och glömmer att värdet av de långsiktiga produktivitetsvinsterna vida överstiger en engångsinvestering.

Det andra är beroendet av papper.

Dels det faktiska, att egen eller omgivningens information visserligen skapas digitalt, men sedan skrivs ut, distribueras och lagras som papper. Vilket oftast beror på och bristfälliga rutiner, oöverskådliga strukturer och dålig utrustning. Samt stundtals på en eftersläpande lagstiftning som likställer original med cellulosafibrer och bläck.

Dels svårigheterna för den enskilde medarbetaren att släppa taget om pappersalmanackor, kollegieblock och Jopapärmar i glada färger. För att det funkar hyggligt, är snabbt åtkomligt, medger anteckningar i marginalen, så brukar många resonera. Men kanske beror motståndet på att de digitala alternativen inte är så lätta att erövra, det krävs utbildning och träning för att det digitala alternativet ska vara bättre.

Genomtänkta strukturer, utbildning, träning, utrustning. Bara för att kunna byta plats, kan det verkligen vara värt det? Jo sannolikt eftersom vi då samtidigt ökar organisationens förmåga i andra avseenden, som exempelvis gemensam tillgänglighet.

Vilket är ämnet för nästkommande inlägg.

/ TNB

Arbetsplatsens kvaliteter del 1: Variation

2010-09-27

Detta är första inlägget i en mycket kort följetong som handlar om kvaliteter som skapar en bra arbetsplats, oavsett brukare. Följande delar har rubriker som alla slutar på -et. Som mobilitet, tillgänglighet, flexibilitet, hållbarhet, tidlöshet….

arbnetsplats-cochinBra ställe

Behovet av variation  kan tyckas uppenbart. Vi har ju olika arbetsuppgifter, olika personligheter, olika bra och dåliga dagar. Olika behov: Synlig eller osynlig. Själv eller i grupp. Avskuren eller gränslös, eller för all del lagom differentierad. Då är det ju självklart bra om arbetsplatsen kan möta dessa skiftande situationer.

Genom att erbjuda olika platser: Bersån, skrivpulpeten, fiket, hammocken, baren. Ja, ja, Ni vet, Ni som läser denna sida.

Det största hindret mot variation är lustigt nog fantasin om någon sorts rigid form av rättvisa. Lika för alla liksom, som om det fanns ett alla. Denna tankevurpa bygger på att mångfalden inte skulle vara till för var och en, utan bara för somliga. Som i sin tur utgår från antagandet att det är omöjligt eller i alla fall besvärligt att ta sig från en plats till en annan. Mentalt och fysiskt.

Vilket leder oss fram till nästa kapitel; Mobilitet. Kommer  inom  kort.

/TNB

Tillbaka till verkligheten

2010-08-10

Sommaren går mot sitt slut. Naturen är en smula övermogen, i upplösning, otydlig i konturen på något sätt. Den sista cykelturen till den gröna brevlådan vid vägen kantas av insekter och svampar med osäkert ursprung. Då ligger plötsligt en hälsning från en helt annan verklighet prydligt inplastad mellan reklamblad och räkningar!

arbetsplatrs-med-kontur

En värld skarp i konturen

Tidskriften Rum har kommit med sitt augustinummer. Presenterar det senaste inom design och arkitektur. Inredning som ska ge funktionalitet och karaktär åt våra arbetsplatser.

Men något konstigt är det med bilderna på det blanka pappret, eller är det föremålen i sig. De är så… tydliga. Så bestämda. Så annorlunda än all sten och trä som formar sommaren på landsbygden.

Så är frågan vad vi behöver på arbetsplatsen. Precision och evig beständighet eller en lösare kontur och ett kretslopp av förbrukning och förnyelse.

Hur gestaltar vi liv, hur gestaltar vi arbetsliv?

/ TNB

Rör på dig nu eller dö imorgon

2010-07-24

Ibland är det bra att bli påmind om det mest uppenbara. Som att det är livsfarligt att jämt sitta vid sitt arbetsbord. I en artikel i DN redovisas riskerna enligt en undersökning på 123 000 “från början friska” amerikaner under en period av 14 år.

dodsfallanDödsfällan

Det tycks inte vara några märkvärdiga insatser som gör skillnad, det gäller mest att inte sitta ned, utan stå eller vara i rörelse när det är möjligt. Så när folk flinar åt Dig när Du föreslår ståbord för aktiva möten eller stigar på arbetsplatsen för utvecklingssamtal under promenad, är det dags att slå till hårt och skoningslöst:

Skapa exemplevis enkelt dålig stämning och förhöjd ångestnivå genom att föra allehanda hjärtsjukdomar på tal och påminn gärna männen mer specifikt om den förhöjda risken för prostatacancer för den som mest stitter still.

Då blir det fart!

/ TNB

Sommarlov

2010-07-09

Orden formar tanken, skapar föreställningar. Möjliggör förnyelse. Eller hindrar, som ordet Kontor.

Minns Du: Kvadratmeter uthyres. Tjänstemän, även kvinnorna. Överordnade och underlydande. Kugghjul som snurrade. Förutsägbarhet. Råvaror in, produkter ut. I bästa fall en effektiv maskin, lika ofta en maktapparat där information var handelsvara. Internfokus och alienation. Osäkert utfall. Men nu är det ju slut med det. Och vi glädjer oss.arbetsplats-kereala

Också en arbetsplats, om Du vill

Nu när världen öppnar sig och utmaningarna men också möjligheterna är enorma. När uppgiften är att i febril samverkan samla och förädla information, generera kunskap, skapa innovation, hämta kraft, frigöra resurser. I system av relationer med människor som är trogna ideal, nyfikna och modiga. Externfokus och meningsfullhet. Nytta.

Så behöver vi ett nytt ord för en nytt och märkvärdigt rum, eller är snarare ett mellanrum. Avgränsning oklar, upplåtelseform förhandlingsbar. Kategori osäker, både gata och kvarter, byggnad och landskap, offentlig och privat.

Vi möts för att skapa den nya platsen. Antropologer och etnologer. Poeter. Ljussättare och ljudsättare. Scenografer och koreografer. Musiker. Arkitekter för hus, inredning, och glöm inte, landskap. Delar minnen av meningsfulla platser: Skogen med stigar och bryn. Staden med gator och torg, barer och restauranger. Skärgården med vidträckt horisont och utsiktsklippa. Hemmet med kök och salong. Upplevelserika rum, det är det viktigaste.

Samtalet formar tankar, skapar nya bilder, en ny plats. Här vill vi vara, här kan vi arbeta. Nu strax. Men innan dess, ha en bra sommar, vi hörs i augusti!

/ TNB