Så kom ett svar angeånde inlägget “Ett fall om tillgänglighet” se här. En slutsats kan väl vara att projektering handlar om att systematiskt både förutse och gestalta framtiden och att när den väl är här kan det gälla att snabbt agera inför det oväntade, vilket som väntat inträffar då och då. Och att lära av misstagen förstås.
Kolla: Spår av gul färg!
Så här lyder svaret från Lena Wohlström, landskapsarkitekt på Exploateringskontoret, Miljö och Teknik, i Stockholm
“Hej ! Stockholms stad försöker verkligen kontrollera handlingar och har t.ex. en tillgänglighetgrupp som granskar ritningarna enligt uppgjorda checklistor. På Liljeholmstorget har bl.a gångpassager, ramper, m.m. granskats.
Problemet med en beläggning som utgjordes av likadana stenar och hade samma mönster på både körbana och gångytor visade sig redan vid invigningen av gallerian. Då rörde sig inte folk över avsedda nedsänkta gångpassager. Det var fortfarande byggområde - litet snöigt och svårt att leda gångtrafikanterna på ett bra sätt.
Efter några tillbud bestämdes att kontraststen skulle sättas - men i avvaktan på den har entreprenören fått måla gul färg. Färgen har delvis blivit bortnött och leveransen har dröjt - svart sten från Kina. Efter kontroll med entrerprenören har de åter målat gult och ska sätta stenen förhoppningsvis nästa vecka.
Ibland kan även bra konsulter missa viktig information - t.ex att människor inte alltid rör sig på härför avsedda platser. Det var ganska många som ändå granskade ritningarna och där missade vi behovet av kontrastmarkering. Men den kommer som sagt - bättre sent än aldrig”!
