Nyheter om nya hus duggar tätt i Stockholm. Efter att vi med en viss häpnad noterat höjden på den byggnad intill Stadshuset som klämmigt marknadsförs under namnet “Stockholm Waterfront”, grattis förresten till Er som hann först att lägga beslag på detta namn som ju finns i varje stad med vattenkontakt, förstår vi att ny högre generell byggnadshöjd i centralstationsområdet ska etableras. I dagarna kan vi även i en artikel i DN läsa om ett höghus i Hjorthagen på 170 meter. Det finns förstås anledning att granska utvecklingen.
Alla höghus moder
Ett sätt att bearbeta sorgen av 50- och 60- talets utradering av många stadskärnor var att skoja om de kommunalpolitiker, som tillsammans med lokala byggmästare och arkitekter, suttit på Stadshotellet, ritat på servetter och grötmyndigt beskrivit Framtiden och det Moderna Samhället. Höghus som trumpetstötar och sånt där. Det komiska låg förstås i att det fanns ett så uppenbart interfokus bakom de halvdana formuleringarna. Att det handlade om patetiska försök att vinna omvärldens respekt och aktning med hjälp av käcka etiketter och betong.
Allra larvigast var, och är, förstås motivet “vi vill sätta vår kommun på kartan”. Därför är det rent av en smula obehagligt att läsa att Kristina Alvendal just använder det motivet för huset i Hjorthagen. Obehagligt att ens behöva fantasisera om att vår stadsplanering drivs av de mediokra politikernas, och kanske även de begåvade arkitekternas, behov av narcissistisk bekräftelse.
Så: Kanske är de höga hus som föreslås precis det Stockholm behöver. Stockholm i termer av yrkesverksamma medelålders, näringsliv, barn, skattebetalare, gamla, turister, ja alla de intressenter som ska leva i staden när huset är klart, byggarna tagit sitt och ägarna jobbar på med lönsam uthyrning. Problemet är ju att vi inte kan vara säkra förrän frågan är någorlunda vettigt belyst.
Så undrar jag. Vilka är intressenterna, vilka är deras bevekelsegrunder, vilka behov har de medborgare som inte så lätt gör sig hörda? Förklara: För vems skull?
/ TNB
Ett fåtal hus väcker tydligen frågor. Vad som lika mycket borde ifrågasättas är vilka bevekelsegrunderna är för de tusen gånger fler låghus som byggs. Varför inte även sätta fokus på varför det byggs just sådana? För vems skull byggs dem?
Det verkar snarare vara du än Alvendal som är den stora poupulisten, som är tyst i den vardagliga stadsbyggnadsdebatten men lägligt dyker upp när just en skyskrapa ska byggas.
Hej Theodor!
Tack för Din kommentar, men varför så arg på mig, jag är förstås betydelselös i sammanhanget, och har inga färdiga svar. Hjälp istället gärna till och skapa en fördjupad dialog kring vilken sorts stad som skapar medbogarnytta, Du som kanske vet!
/ TNB
Jag är inte arg på dig men ditt inlägg är så tillspetsat att du nog får vara beredd på att du får mothugg av personer som inte ser skyskrapor som något så lömskt som du verkar göra. Jag ser inte de tydliga paralleller till Klara- och övriga rivningar av stadskärnorna som du verkar göra. Bland annat för att målet numera tvärt om är blandstaden, även om praktiken inte så ofta når upp till den nivån. Dessutom handlade det då om att riva för att bygga medan det numera i regel handlar om att bygga på platser som inte är bebyggda.
Jag ser inte skyskrapor som något lömskt, utan har mer generellt mycket dåliga erfarenheter av processer som drivs av oklara överenskommelser och fåfänga aktörer. Det är därför jag, som arkitekt, arbetar med organisationsutveckling och processledning inom mitt ämnsesområde arbetsplatser.
Ett öppet och begåvat samtal om staden är allt jag begär, inte politiska floskler, inte heller mesiga referenser till ord som Storstad och NYC som jag möter hos de vänner och aktörer som arbetar med exempelvis Stockholm Waterfront. Så frågan återstår. Hur skapar vi ett klargörande samtal, har Du något forum Theodor?
/ TNB
admin: Något neutralt forum för stadsbyggnadsdebatt på internet känner jag inte till. Det jag kan föreslå är det som jag länkat till hittills, alltså http://www.yimby.se, där jag förstås själv är medlem.
I Malmö har vi något som kallas Malmö Arena. Hela Malmös nya staddel, Hyllie, har skapats kring vår Malmö Arena utan någon som helst tanke på Hyllies koppling till den övriga staden. Eller att man faktiskt bygger en fyrfilig motorväg mellan ett av Malmös miljonprogramsområde och de nya lyxiga bostäderna som skall byggas i Hyllie. Hur främjar man integration med en sådan barriär? Det är mycket prat om Hållbara städer där arbetsplatsen, bostäder och affärer samverkar, men när det väl gäller så ligger fokus på dessa stora objekt som skall sätta kommunen på kartan.